Shopping, why did it have to be shopping

Näst sista dagen med familjen och nu kom deras shoppingbehov igång på allvar. Därför åkte vi helt enkelt till Suncity. I praktiken två jättelika varuhus som sitter ihop och har ett oändligt antal butiker.
Givetvis var jag fattig och trött så jag kunde mest se på när de köpte massivt roliga saker som är helt onödiga men man måste ha... Som massa Hello Kitty prylar och världens mjukaste filt (seriöst... om det var mjukare än så så skulle man behöva licens för att få köpa dem).
Sweet!
Vi insåg också att det var sista dagen på den nuvarande "seasonal food". Svamp... så vi köpte vansinnigt överlyxiga svamp-ramen. Vansinnigt överlyxiga! Mums mums mums!

Efter allt shoppande för dem så gick vi till ett massivt roligt showroom för att titta på bilar... Bara det. Titta på bilar.
En höjdardag för pelle helt enkelt.

Dagen slutade med en glädjepunkt. Vi gick till Standing Sushibar då mina berättelser om den övergoda avocadosushin hade gjort det till ett måste. Där lyckades mor min få ett helt totalt hjärnsläpp och kunde inte äta med pinnar för fem öre. Blev nästan pinsamt att se henne tappa maten om och om igen med ris överallt.
Lika glädjande var det när lillebror stoltserade över hur bra han blivit under tiden han var där och i samma ögonblick tappar sin sushibit ned i téet. Good times!


Den sista dagen med familjen var nog den dagen jag var tröttast. Jag hade suttit uppe hela natten och raidat i world of warcraft och inte fått sova speciellt mycket så jag var halvsovande redan från början.
Dagens mål var att gå på nationalmuséet och det är inte precis något som får adrenalinet att pumpa. Resultatet var att jag ofta satte mig och vilade, med vilket jag menade sov. Sådär var femte minut.
Tyvärr gjorde det att jag missade en hel del av museet. Missade mest de tråkiga delarna ändå så det spelade nog ingen roll.
En hel del coola statyer och svärd fanns det ändå, men inte riktigt så många som jag hade hoppats på.

Efter att ha varit på museet några timmar så åkte vi tillbaka till asakusa. Lasse och Björn hade letat runt efter kimonos sedan vi var där senast utan resultat så givetvis var vi tvunga att åka tillbaka så de kunde köpa sig en. Vi passade givetvis på att äta på det lyxiga mackstället också.
Vi åkte tillbaka till hotellet för att vila lite innan våran sista aktivitet tillsammans.
Mat uppe på Lumié east på ett ultralyx ställe.

Återigen så följer mat temat. Dyrare är inte bättre, bara dyrare.
Totalt sett så var vi mest förvirrade över våran tempura. Vi fick massa smårätter hela tiden, men aldrig tillräckligt för att man skulle känna sig helt nöjd, och aldrig så gott att det kändes speciellt.
Lasse åkte på den största nitlotten med att få grönt te + ris + tempura i en enda stor blandning som tydligen smakade blä.

Bra avslut på våran tid tillsammans i Tokyo.
Efter måltiden så gick vi mot hotellet, kramades hejdå och skildes.

Nu är det bara jag och Victor kvar... i en vecka till innan hans flickvän kommer över..