torsdag 25 december 2008

Nu är det jul igen! Jippi!

Och så var det julaftonsmorgon. Victor väckte mig ömt genom att hoppa ned från sängen, dra bort gardinerna och sätta igång ACn...
Julstämningen var direkt på hög nivå, strålande sol och inte speciellt kallt, inte en julprydnad i närheten, ingen snö och allt är som vanligt överallt.

Idag var det shoppingdag nummer två med Ginza, Asakusa och Akihabara på schemat. Med över 20k spenderade dagen innan och alldeles för lite på kontot tänkte jag försöka hålla ned det så mycket som möjligt denhär dagen...
Ginza blev det inget handlat alls i. Priserna var bara lite för höga för att vi skulle våga oss på det. 1500:- för en okej slips, +5000:- för en okej kostym... Mjä, inte precis det man letar efter när man har en budget... Mest störande att det var folk där som seriöst övervägde att köpa sådana saker.
Asakusa var nummer två på listan, men väl där började vi se något som vi inte sett sedan vi kom till japan. Affärer som stänger vid 17-18 snåret. Jag fattar inte. Halva asakusa var stängt!
Vi fick iaf lite handling gjort, och åt väldigt sen jul-lunch på stället där jag ätit med familjen tidigare. Mmm, julig toast...
Jag lyckades i alla fall med bedriften att göra av med alla mina pengar förutom... 20Yen.. So...

Akihabara var en korsning mellan fail och success. Victor fick köpa sig två robotar, men vi fastnade i en sådandär akihabara-klassisk actionfigur/spel/posters whateveraffär så pass länge att vi missade stängningsdags på robotaffären som var poäng nummer två med att åka dit.
Well well.
Julmiddag kändes lite out of the question här. Sushi är väl ganska nära gravlax men...
Vi sket helt enkelt i hela grejen och gick och köpte oss pizza istället... Juligt och bra!

Vi spenderade resten av kvällen i julens tecken dock. Först med samtal till familj och vänner (alla som använder mobilsvar har jag samlat på mig lite hat mot...) och sedan mot dagens höjdpunkt.
Klä granen.
Som inleddes med. Gör en gran.
Hela våran vistelse här har vi sparat våra Mountain Dew burkar. Fjuttiga 138 stycken eller så.. (Totalt har vi druckit kanske 145, några enstaka som gått i soporna) och under gårdagen köpte vi en tub klister och lite glitter.
Jupp... Vi gjorde en gran utav Mountain Dew... Och som stjärna i toppen en gul cd-skiva, samtidigt som vi lyssnade på jul-låtar på youtube.

Tog oss en 3h eller så, men det var det lätt värt. Titta bara på bilderna! Och god jul!

Skolan, sista gången jag såg den.

Och såhär julmysigt är det på julafton. Massa ljus och snö överallt.

Lite bättre på natten... Lite...
Och de gör faktiskt julgranar av 1500-2500kronors slipsar här, men banne mig. Vi gör granar av coolare saker!Steg #1. Flytta in all Dew till köket för yta
Steg #2. Sortera efter storlek och räkna

Steg #3 (efter design är klar i huvudet) Börja räkna på de olika lagren och limma modulerna de kommer bestå av.
Steg #4. Kontrollera att du är nöjd med modellen och att limningen håller genom att stapla modulerna några gånger. Korrigera felen och klart!
Bild av de olika lager det blev
Och så här vackert är slutresultatet!
Väldigt "Granigt"
Bara att njuta!
En av de glada konstnärerna. Granen är alltså bara ~170cm i år
Och båda konstnärerna i bild samtidigt. Wooh!

tisdag 23 december 2008

Nära slutet

Okej, dan före julafton nu och julstämningen är på topp...
Eller inte.

Föregående vecka lyckades jag klara av nivå tre av japanska och kände att jag lärt mig mer än jag skulle gjort än om jag gått nivå två. Stor glädje med andra ord. Lyckades också klämma in två sociala event med klassen. En middag och en fest.
Middagen var sådär generellt trevlig och vi gick ut och åt risotto tillagat i stora osthjul och var ungefär så gott som risotto kan bli. Under måltiden pratade vi en mycket underlig mix av japanska och engelska. Med två i gruppen som inte pratade engelska speciellt bra så blev det lite av.

Mening på japanska
Huh vad betyder det ordet?
Förklaring på engelska?
Huh vad betyder det?
Förklaring på japanska
Aah, så!

Väldigt underligt men mycket underhållande. Och det var roligt att upptäcka att man faktiskt klarade att prata, inte bra, men prata japanska under en hel middag och förstå vad andra sade. Coolt!

Ytterligare bekräftelse på det fick jag på festen. Det var bara jag och Ecuadorskan som var där, och då blev det naturligtvis engelska vi pratade. Resten av folket där var antingen elever, lärare, generell staff eller japaner som kommit dit för kul. Så vi höll oss till japansktalande grupperna för att hålla ihop. Mycket komplimanger över våran fina kontroll över språket. Mmm. Tackar tackar!


I övrigt har det inte hänt så mycket. Victor klarade ekonomin precis så vi inte behövde falla ned till "snabbnudlar från snabbköpet"-nivån utan kunde äta standardbilligt hela vägen runt. Kunde till och med lyxa till det med outback steakhouse och äta sådär gott, inte bara en utan två gånger!
Och det behövs!
Det finns så pass lite kvar av oss. Framförallt mängden ass-fat är oroväckande låg. Mina dubbelvikta byxor stannar nu heller inte kvar, och att sitta ner något längre tid gör ont...
Kommer nog bli nyttigt att komma hem och äta lite snart.

Idag började iaf våran sista spurt innan hemresan. Vi har pengar (inte mycket) och vi har lite tid kvar, så vi bränner på nu...
Idag var det shoppingdag #1, och den stora frågan var, kunde jag bränna över 20000Y på en eftermiddag? Svaret var tveklöst ja och nu sitter jag med min vanliga smärta i hjärtat som jag alltid får när jag handlat saker.
Imorgon shopping#2 och lite turism
Juldagen tar vi ledigt och firar jul
den 26e är det turism
den 27 är det partey
och sedan är vi hemma den 28e...
helt sjukt!

söndag 14 december 2008

Why o why do I phail?

Jupp, veckan startade ungefär så dåligt som den skulle kunna göra. Efter helgen med massivt förstörd dygnsrytm så.... Försov jag mig 2h.....
Jag förstår inte hur jag lyckades! Vaken och klar en sekund, och satt och skrev på en läxa och nästa sekund så vaknade jag i sängen och hade missat 1.5h skola redan.
Suffice to say, jag hoppade över att åka dit snarare än komma tid 40 minuter innan lektionen slutade utan satt och hatade migsjälv hela dagen och försökte läsa på vad de andra hade gjort.
Tyvärr är inte vårat material så snällt för självstudier och ger inte någon bakgrundstext till varför man gör saker eller vad det innebär (det gör lärarna) så jag kan inte säga att jag förstod speciellt mycket.
Naturligtvis så tog klassen inte speciellt mycket hänsyn till det dag två utan körde på utan stopp... skitkul. Så går det när man ligger efter i japan...

Anyways, veckan passerade relativt smärtfritt efter det. Läxorna man får lite sporadiskt är hemska orgier i svårt så man är helt klart mer van att prata än skriva. Det är heller inte alltid helt självklart vad de är ute efter. Blablabla __________ blablabla... fyll i det som saknas...
Eeeh?
Tack för det!

Under veckan så har oroväckande mycket tid spenderats i förberedelse inför våran första raid i WoW-expansionen och i kamratskap med Daniel på låg level.
Men vi har inte så mycket annat vi kan göra. Victor är nere på en ny low i pengaflöde och jag har en klass som inte är lika social som mina två tidigare. Lite fail där med andra ord.
Bra klass men inte efter skolan social.

Detta att jag inte har någon annan än fattigVictor att göra något med, och att jag själv börjar närma mig den nivån i ekonomi gör att.... Vi inte gör något... Duger dock bra för mig just nu känner jag.

Och nu är det två veckor kvar. Ganska surrealistiskt att det är så nära jul och flyget hem. Min familj är ju också helt sämst på att kommunicera önskelistor för en stackars son i Japan så... Lite jobbigt på den fronten också ja!!! HINT HINT!

måndag 8 december 2008

Level up!

Okej. Eftersom jag uppenbarligen inte var dålig nog att göra om level 2 i skolan så befinner jag mig nu på level 3.
Dag ett var en mycket positiv överraskning. Vi är fyra i klassen så allt är sådär härligt utsatt igen. En är amerikansk regissör som har pluggat japanska ett bra tag.
En är kines och har kontakter med japan genom jobbet.
Ecuadorskan som har varit i min grupp sedan nivå ett och varit generellt jättebra hela tiden.
Och jag...

Tursamt nog så var första dagen ganska enkel. Jag körde copy/paste på min presentation som jag gjorde sista veckan på level ett och helt plötsligt verkade jag kunna någorlunda vettigt mycket.
På första rasten så trodde jag att jag lugnt kunde slappna av...Men icke!
Kinesen pratar inte engelska
Ecuadorskan pratar inte engelska
Amerikanen vill inte prata engelska
Så alla pratade helt enkelt japanska på rasten också... Yeey!

Men läraren var hur bra som helst och dagen passerade utan att jag gjort bort mig på något läskigt sätt.



Dag två gick inte lika bra...
Det är kanske inte konstigt längre. De lektioner jag haft svårt med på L1 och L2 har det nästan alltid varit en av två av lärarna (bra mening pelle)
Nu var det en av dem. Vips så satt jag i ett träsk av djup frustration. Jag förstod inte vad det var jag inte förstod. Fick en uppgift och förstod inte vad jag skulle göra, och så vidare. Mycket mycket irriterande. Och hela min "är jag bra nog för level 3" var det enda jag tänkte på slutet av lektionen.
Victor mötte mig efter skolan och vi gick iväg och tröståt den lyxiga omeletten som jag åt med familjen tidigare, så saker kändes lite bättre efteråt.


Dag tre var jag på topp igen.
En bra lärare och helt plöstligt förstod jag allt, inklusive det jag inte förstått dagen innan så allt kändes bra igen.

Dag fyra var det samma lärare som dag två och lite ångest kröp upp i hjärnan. Men helt otippad så förstod jag saker ändå. Visst, mycket svårare än dagen innan, men det gick. Jag var inte helt totalt körd utan kunde svara på frågor på ett någorlunda vettigt sätt.
och slutligen
Dag fem, samma lärare som dag ett och allt var bra på jorden.


Konklusionen var att av fem dagar så gick fyra faktiskt okej. Visst, det är lite kämpigt och jag är hjälplöst sämst, men det kanske är bättre att göra såhär än att vara bra i grupp två. Kanske får fler verktyg att leka med om jag fortsätter småläsa lite i sverige. Känns inte helt fel efter denhär veckan i alla fall.

Vädret i japan har tagit ett stort steg mot mycket värre i alla fall. Från att ha varit lite småkallt och så till att ha blivit kallt, ruggigt och regnigt. Gör en inte alls sugen på att promenera till och från skolan, och får en önska att man kommit ihåg att packa ned mössan. Räddningen är vårat rum där ACn konstant står och spyr varmluft. Blä!

Victor och jag firade lördagen med att gå iväg och äta på Sizzlers. Stället med den överlyxiga buffén. För två personer som ätit för lite varje dag i över en månad var det en mycket svår uppgift att trycka i sig tillräckligt för att det ska vara värt pengarna, men vi tog oss an den med glädje. Slutade i att man satt där vid stängningsdags, illamående och svettig, och kämpade mot den onda glassen och CocaColan man hade framför sig och höll tillbaka vomiteringen efter varje tugga. Hur bra som helst. Speciellt då när nästan hela söndagen gått och man fortfarande inte blivit hungrig än. Köpte minimal middag och kände sig nöjd. Sweet!

tisdag 2 december 2008

Slut på skola, Start på skola

Sedan förra inlägget hände inte speciellt mycket intressant. Min kropp sade akut nej till vidare aktivitet dagen efter och spenderade majoriteten av två dagar i sängen. Inte så att något speciellt var fel utan bara det att hela kroppen var dålig.
Som kompensering för dålig kropp gjorde jag och Victor en liten extravagans. Vi gick till Outback Steakhouse och åt lyx!
Stek med svampsås, potatismos med vitlök, jos, nybakat bröd, coleslaw, sallad... Lyckan var total.
Första tuggan genererade ett stort leende som sedan inte försvann.
Efteråt hade man en konstig känsla i kroppen. Att faktiskt vara riktigt riktigt mätt. Lite lätt korrigerad protein/mineralbrist också skulle jag tro.
I steg med våran nya nyttighetskänla gick vi och köpte frukt så vi kunde ha till varje frukost. Crazy!

Jag tog mig till skolan på fredagen i förhoppningen om att det skulle vara ett lugnt avslut...
...
Vi hade "slutuppdrag". Vi fick några olika uppgifter som vi sedan skulle ut i Shin-Okubo och ta reda på svaret på/lösa.
Fuck!

Efter det så hade jag återfått min yrsel och min huvudvärk och mådde generellt sämre än tidigare. Jag fick iaf diplom....
Däremot så gick inte min pitch att jag skulle gå om L2 speciellt bra hem hos lärarna som tyckte jag klart var bra nog för att gå L3 och att det vore slöseri att gå om L2... Så efter lite grupptryck så ansökte jag om L3...

Victor mötte mig utanför och vi gick för att betala våran sista hyra.
Den stora glädjen i min sjukdom var att Yenet gick ned en hel del mellan Onsdagen (då vi tänkt betala) och fredagen (då vi gjorde det) så att vi sparade några hundra per person på det. Kompenserade väl för våran dyra middag tidigare, med pengar kvar över till och med. Sweet!

Helgen försvann givetvis i sängen där jag försökte återhämta min stackars kropp.

Japanerna har nu börjat pressa upp massa julpynt i alla fall. Vartenda träd och lyktstolpe lyser glatt. Men det finns fortfarande trista ytor. Skäms!
Julstämningen har dock inte riktigt dykt upp här än... kommer snart?

tisdag 25 november 2008

Vecka tre, utgång tre och sjukdom

Efter att helt ha accepterat att jag är sämst i klassen så har pressen blivit noll. Mycket trevligt. Min förståelse när andra pratar är ganska hög, när jag läser ännu högre, men ska jag själv säga något så blir det fina blockeringar. Jag kan liksom inte komma på enkla meningar utan måste göra det sinnessjukt komplicerat för migsjälv. Sämst!

Ännu roligare är att våra liv nu är massivt mycket dyrare. Yenet är uppe på nästan 90kr/1000Y... Vilket innebär att våran hyra sakta men säkrt kryper upp mot 6000kr/person för våra massiva 8kvm. Nu börjar det bli riktigt svårt att unna sig något what so ever. Jag menar "ska vi ta en öl" innebär nu att man har 50kr mindre till mat senare... Suck!
Börjar närma sig att man slipper komplicerad matte (Y/100)x6.5 som när vi kom hit, utan bara behöver dividera på 10...

Vädret har också slagit om ganska ordentligt. Istället för 24 grader och fint så leker vi nere på 10 grader och regn... Fortfarande bättre än Sverige men, blä!!! Jag borde verkligen tagit med mig mina vinter-converse då mina sommarconverse läcker in vatten och tar över 24h att torka...

Jag avslutade fredagen med att gå ut med ett par av de som skulle hem och lite japanska vänner för karaoke, i detta fall helt och hållet ute efter de billiga drinkarna. Väl där så var det jag och en japan som säkert sjöng 80% av tiden. Helkul! Hann nästan inte dricka någonting...
Vi avslutade karaoken 23.40 så att de som hade långt hem skulle hinna med tågen (de slutar gå vid tolv och börjar inte gå igen förrens fem) så jag strövade hemmåt.
Hemma i lägenheten så satt det ett glatt gäng med folk och drack vin och shots i köket, till vilka jag snabbt delade med mig av mitt underbara sällskap...
Därifrån börjar minnet bli lite suddigt. Jag vet att vi hade en väldigt emotionellt laddad diskussion om något och att jag vaknade 14h senare påklädd i min säng med en baksmälla som skulle kunnat ta livet av 13 mindre djur...
Utgår från bra kväll.

Naturligtvis får sådana saker inte inträffa i livet utan att kroppen ska bestraffa en, and then some. På söndagen mådde jag fortfarande inte bra utan var lite seg i kroppen. Berodde antagligen på mina totalt 17h sömn på lördagen tänkte jag och släppte det.

På måndagen så var min hjärna som stoppad med bomull. Den gjorde inte ont men den fungerade heller inte alls. Noll. I skolan kunde jag inte ens begripa meningar som borde varit jättelätta, och jag kände mig bara helt förvirrad. Tursamt nog så var det massivt regnväder på vägen hem från skolan så min möjligt trasiga kropp fick dessutom bli lite blöt och kall mellan skolan och hemmet.

Idag så har det blivit ännu värre. Vaknade med ont i kroppen, dimsyn, huvud som väger 300kg, lätt feberkänsla och orolig mage, men inget mer än det. Skolan gick något bättre än dagen innan men det är fortfarande med enbart liten marginal jag fixar den känner jag. Allt säger emot att vara där. Tråkigt nog så är det alldeles för roligt att vara där för att stanna hemma och ta hand om sig också. Dessutom så är det "prata med japaner"-veckan när man ska sättas lite på prov, något som jag faktiskt sett fram emot. Känns dock helt klart mindre kul i "pressa fram det du kan genom din hjärna och hoppas att de inte tycker synd om dig"-läget som jag nu är i.

Väntar bara på antingen förkylningen eller magsjukan nu... Kroppen är på väg mot något, vet bara inte vad...


Sedan så börjar december bli ett riktigt problem. Jag tror inte riktigt jag skulle klara nivå 3 utan att göra en ordentlig insats i pluggande. Att gå om nivå 2 vore faktiskt roligt men... Priset börjar nu bli lite störande högt för något jag redan gjort en gång.
Alternativet att inte göra någonting (förutom skriva lite på sitt fördjupningsarbete) känns heller inte helt lockande... Bah! Jobbiga alternativ.

Oh well, nu är det dags att sjunka in lite i sjukdomsutmattning igen. Funsies!

tisdag 18 november 2008

Vecka två i skolan och utgång nr två

Så. Vecka två i skolan kändes klart bättre än vecka ett. Jag tror jag har tagit ikapp något så jag inte är garanteratsämst utan bara minst bra vissa delar och bäst så snabbt det blir grammatik. Duger bra för mig. I klassen började även en ny person, en grekiska som är massivt bra så topp-positionen är nog helt körd. Men det känns fint att vara fem i klassen ändå. Det blir lite granna mindre utsatt. Jag har också börjat sätta mig i mitten, och lärarna börjar nästan alltid alla utfrågningar från sidorna, så jag hinner höra någon annan staka sig igenom ett svar innan det är min tur och hinner på det viset få ihop något någorlunda vettigt. Så skönt.
Jag noterar också kvalitén på lärarna mer än på föregående kurs. Det finns två stycken som är klart bättre än de andra, som man lite andas ut när man får. Troligtvis beror det på att svårighetsgraden ökat så mycket. När allt var lätt spelade det ingen roll hur någon lärde ut det, det var ju självklart ändå. Nu däremot när man kämpar för varje del, är det mycket mycket viktigare att det är någon bra person där framme som lär ut, blir lite skillnaden mellan att förstå något och inte.

Elisabeth och Victor spenderar givetvis all tid tillsammans och jag känner inget behov av att tränga mig på mer än att kanske äta tillsammans. Så det har blivit lite mer ensamt denhär veckan.... Dvs, jag har varit själv i mer än 2h.

På onsdagen gick vi alla på boendet ut för att äta "Tokyos hottest ramen". Fransmannen som bor granne med oss hade berättat mycket om hur oätligt starkt det var och hur han fick stå och hälla mjölk över sig för att överleva, så givetvis var vi tvugna att gå ut och testa.
Om jag jämför med chillin jag åt med familjen så var dethär något värre kanske. Det starkt ja, riktigt starkt, brände på läpparna när man åt, men jag grät inte och det kändes inte som jag byggde upp ett magsår heller. Jag åt allt utom köttet på bottnen, Victor det mesta. Phonsak från thailand åt glatt upp allt utan att ens ge uttryck för att det var starkt. (Men fick röda ögon och blev lite woosy av en öl...) Så konklusionen blev tillslut att fransmannen var en vekling. Güt!

Elisabeths plan hem gick söndag morgon, men en vistelse i Tokyo skulle ju inte vara komplett utan att ha gått ut för att sjunga karaoke. Så på fredagkvällen gick vi tre + Serena (en av grannarna) + två av hennes vänner ut för att sjunga ur oss lite. En av vännerna var japanska så hon fick sköta all diskussion. Vi var nämligen riktigt riktigt fattiga och letade efter det billigaste stället möjligt.
Vi kom tillslut till ett riktigt bra ställe.
1500Y (eller så) för 1.5h karaoke och gratis drinkar under tiden. Jag misstänker att de tänker det som att folk bara dricker en eller två öl när de är ute. Pff, inte denhär gruppen inte. De fick gå i skytteltrafik med drinkar till vårat bås. Så fort de kom med glasen, gjorde vi nästa beställning.
Det fanns ett mycket mycket mindre utbud av engelska låtar, men vi fyllde ändå tiden lysande och 1.5h kändes riktigt kort. Dock allt vi hade råd med, och efter att ha shottat en massiv mängd drinkar kändes det som en bra idé att gå hem och lägga sig ändå.

Lördagen var bara baksmälla. Enbart! Men som den bra vän jag är satt jag uppe hela natten och såg till så att Victor och Elisabeth kom iväg sådär massivt tidigt på söndag morgon igen.

Det fanns ett tag diskussioner om utgång på lördagen också. Känns i efterhand som massiv tur att det inte blev av. Mycket bättre som nu, att ha det framflyttat till på torsdag!